den jävla stoner rocken...

... gör verkligen ingen nytta.

Ett av banden som spelar på Rehab ikväll heter Twillight Procession och jag förstod väl bara på hur namnet klingar att det skulle vara musik i de tyngre tongångarna. Alla de här Kyuss-banden som fortfarande hammrar i väg dötid på scenerna i det här landet försvinner liksom aldrig. De för liksom Blue Cheer traditionen vidare och fortplantar sig ytterligare för varje år som går. De är alla killar förresten, och de bär alla baseball cap. Grabbarna är dessutom otroligt skickliga på att spela sina instrument. Något de måste visa hela tiden genom endlösa solon och jam. Totalt poänglöst. Pratar de mellan låtarna handlar det uteslutande om droger. Känns lite som Hell'n'Diesels mellansnack på Rockborgen för ett par år sen... det där om att det bästa som finns här i livet är att köra bil och peka fuck you....Nivån är liksom den samma.

De enda som får spelar musik sprungna ur en tät dimmas av weeds i dagens läge är Graveyard, från Göteborg. För de är fan bra. Nästan lite märkligt. Tänk om Amerika blir ledande på moll-driven dock hysteriskt rörig lalala-aaaaahhhh pop alternativt duos där en spelar synt och en sjunger medan Göteborg domineras av neo-Hawkwind contemporaries. I så fall stannar jag här.